HDK 20120126
Kreativ pedagogisk miljö
- Vad är det?
Mitt möte med
Pedagoger som skapar möjligheter för barn att vara kompetenta…
…Möte i handledning VT 2011
- Vad är det?
Mitt möte med
Pedagoger som skapar möjligheter för barn att vara kompetenta…
…Möte i handledning VT 2011
OM Miljöns betydelse
”Förskolemiljön och kontakter med miljöer utanför
förskolan har stor betydelse då barn lär och utvecklas i
samspel med den fysiska omgivningen. En mångsidig
miljö med ostrukturerat material och som lyfter fram,
utmanar och synliggör fenomen i vardagen gynnar fantasi
och kreativitet.
Förskolan bör vara rik på material och
redskap som inbjuder till att pröva, undersöka, experimentera,
testa och förbättra samt beskriva föremål utifrån
hur de förändras och deras olika synliga egenskaper.
Barnen ska vidare ges möjligheter att blanda, värma upp,
kyla ned, skära i, blöta ned, lösa upp, lukta på, böja samt
bryta av olika material för att se om och hur de förändras.”
Förskola i utveckling – bakgrund till ändringar i förskolans läroplan
”Att skolan och förskolan borde ha rätt till en miljö med pedagogisk kvalitet när det gäller omgivning, arkitektur, planering och utformning av utrymmena är självklart. Det är lika självklart att denna kvalitet i miljön måste omfatta föräldrarna och lärarna i lika hög grad som barnen.”
Loris Malaguzzi
Mer om hundra språk Moderna museet 1987
Mötet med rummet & pedagogerna
Vem kan man bli i detta rum?
Vilka tillblivelser kan det skapas här?
Vilka tillblivelser kan det skapas här?
Berättelsen om ett rums brister……….
Kan man göra något meningsskapande i detta rum
Ett rum för tillsägelser och fri lek?
Vad upplever barnen?
Vad upplever pedagogen?
Ur missnöjet och gemensam reflektion föds viljan att förändra
Rummets dimension
• Mötesplats
• Ljus
• Rörelse
• Gestaltning
• Lek
• Reflexion
• Estetik
• Fokus
• Kreativitet
• Projekt ingång
• Utforskande
• Demokrati – en mötesarena …..och mycket mer vad ser ni?
” Hur vi pedagoger ordnar miljön på förskolan säger något om vad vi har för uppfattning om förskolans roll, barn och barns lärande”
Ann Åberg Hillevie Lenz Taguchi
”En mångsidig miljö med ostrukturerat material och som lyfter fram , utmanar och synliggör fenomenen i vardagen gynnar fantasi och kreativitet. Förskolan bör vara rik på material och redskap som inbjuder till att pröva, undersöka, experimentera, testa och förbättra samt beskriva föremål utifrån hur de förändras och deras synliga egenskaper”
Förskola i utveckling
- Bakgrund till ändringar i förskolans läroplan
”Förskolan skall vara som ett stort laboratorium för själv initierat lärande som formar identiteten hos de barn som vistas i den”
Michele Zini
Barnen möter rummet – tar det i besittning
Nytt Projekt växer fram utifrån barnens intresse
Vem kan man bli i detta rum?
Vilka tillblivelser kan det skapas här?
”Barnets skall kunna inta rummet och förstå dess omfattning.
Rummet skall spegla en respekt för barnets utveckling,
- det är barnets arbetsplats och läroplats.
Det skall vara självständiggörande och utvecklingsskapande
och spegla en människosyn där barnet kan känna sig kompetent”.
“Miljön har ett tilltal till oss – den skapar mig Miljön är den som barnen färdas igenom – med pedagogen som navigatör”
Deluze & Spinosa / Gunilla Dahlberg sommarsymposiet 2011
Tankar att ta med…
• Tänk sortera, utmana barnen i att sortera istället för att städa.
• Att koda i sortering kan vara till hjälp – att lika material i samma låda, färg sorterat och begränsa så det inte blir för mycket av något utan erbjud en variation istället.
• Att hela tiden utmana och forma miljön som den tredjepedagogen – att rummet signalerar ” – kom och lek/utforska mig”
• Hålla fast och utveckla en del i taget samt se till att introducera, dokumentera och vara i dialog med barnen och varandra.
• Gå ut och titta på andra miljöer och fråga kollegor på andra hus hur de arbetar med att fånga upp barnen.
Vad vill vi att miljön skall göra?
Hur skapar man mötesplatser för alla på förskolan / skolan?
Hur skapar man mötesplatser för alla på förskolan / skolan?
Miljön som skall stödja det värde vi vill skall råda
Miljön som subjekt
Miljö som skapar möjligheter till samarbete
Miljöerna ger oss möjligheter att fördjupa vårt arbete
Miljön ger oss möjligheter att fördjupa vårt arbete med materialen
” Det pedagogiska rummet avspeglar vår syn på barnet. Rummet som en handlingens rum”
Nordin Hultman
”……miljön som är arkitektoniskt och funktionellt utformad och utrustad för att åstadkomma ett system av interaktioner och samarbete.”
att göra lärandet synligt barns lärande – individuellt och i grupp
Mina Tankar…….Tillsammans med kollegor
Att se till att det finns erbjudanden och material som DRAR barn till sig – Man skapar ny vänskap och nya relationer som ej är kopplat till KÖN
Syns det inga spår av barn i det pedagogiska rummet deras - tankar, rörelse, processer skapelser – är det meningslöst för barnen att vara där.
Miljön skall ha något att berätta för alla som kommer dit
Den skall ropa till barnen – kom hit och utforska mig!
Texter till bildspelet med borttagna foton….
Mia 3 nov Att fånga lärandet. Christina Whener – Godée
STINA
HDK 17 november
Bilden speciell för mig-pedagogistakursen. En bildmetafor för min roll. Det är jag som är Picasso och
har barnet framför mig.
Min roll – som jag hoppas och vill tro att jag arbetar
Beskyddare av individen , om det unika jaget - som skall visa sig i uttrycken
Vägledare som värnar om kreativiteten
Vägledare - Förhållningssätt: Vi har skrämmande stor makt. Rent fysiskt.
Med två-tre ord kan vi leda barnen in på villovägar: - ”Vad fint!”
”Vad är det?”
En Picasso med materialkännedom – Materialens ABC – teknik
Jag är en förebild: ”Jag är en som kan!”
Utan fokus på mina bilders grad av verklighetstrogenhet.
Jag är en som kan materialen,
har lust och mod att använda dem,
har mod att utlämna mig själv genom mina bilder
känner lust och glädje inför mina och andras bilder
Det som driver mig:
Fattiga miljöer ger tysta barnen.
Ge barnen materialen är att ge verktyg att uttrycka sig…att ge varje barn en röst (Fabbi)
Organisation: Barnens tillgång till materialen - att skapa
Pedagoger med tungt bagage – ”jag är en som inte kan måla”
Pedagoger utan kurser i bild – barns skapande och deras bilder, teknik, materialkännedom. Hur skall
de kunna förmedla glädje och lust
Mitt mål: Jag vill göra trädet i pulverfärg
”Vår tid förödmjukar ögat.// Vårt samhälle skvalas över av
glättade schablonbilder avsedda för snabb avläsning och
konsumtion.
I vår tid ges alltså ögat en allt större roll, men syftet är bara
att utnyttja och förnedra det.//
En god fostran till att verkligen kunna se måste dels befria
från det passiva och osjälvständiga seendet, dels
understödja det kreativa och kritiska.
Skapa en rörlighet i tankar och insikter”
Loris Malaguzzi
” Men han såg inte bilden som ett
självändamål utan som ett språk, ett
kommunikationsmedel. Om barnet får
möjlighet att i en tillitsfull miljö göra sina
bilder utan risk att bli bedömd är bilden
människans mest uppriktiga språk.”
Marie Benderoth Karlsson
om Herbert Read
Marie Benderoth Karlsson sid. 33 i ”Bildskapande i förskola och skola.Hon skriver om Herbert Read
(1894-1968), konstpedagog, konstkritiker i England.
Barns skapande, bilder som språk.
Historiskt sett är bilden det första hjälpmedlet för berättande och lärande. Äldsta kända
grottmålningarna 4000 år gamla och visar jaktscener. Att fästa sina tankar på ett papper och
kunna ”se dem utifrån”
Det estetiska har två nivåer:
•
Skönhetsaspekt
•
gripande, livsfrågor som
drabbar oss i hjärtat)
Det sublima ( storslagna,
Immanuel Kant(1724-1804), tysk filosof
Barnen har ofta en drivkraft /behov att skapa som man kan likna vid konstnärers. Intressant att göra
den jämförelsen också i de bilder barnen skapar.
Är det ok att skapa utan att bli bedömd och om barnen finns i en tillåtande atmosfär så kan deras
unika jag visa sig i bilderna, på samma sätt som konstnärer arbetar.
Den osynliga miljön påverkar stort! Förhållningssätt, barnsyn, syn på kunskap och lärande
Två pojkar på förskolan – ”Din ser ut så, min ser ut så, de är olika-japp!”
”När någon säger att det är fint kan man lika gärna
nästa gång få örfilen att det är fult.
I den värderingen
föds prestationskraven och det blir ett mål att göra
sådant som är fint.
Tycker man då inte själv att det blir det, så slutar man”
Gunna Grähs
Pablo Picasso
grälla färger. Lär ha sagt att han tränat i 50 år för att lära sig måla som ett barn.
- ”Modell i fåtölj” uttrycker sina själsliga kval med hjälp av extrem deformation och
Henri Matisse –
Min målning är färdig när jag återfinner känslan som utlöste den.
” Snigeln”. Hade stor livsglädje. Var mycket inspirerad av medelhavets ljus och färger.
Jacksson Pollock –
djupt alkoholiserad, frånskild i bilolycka. Sålde målningen för ett par tusen. 1972 köptes den av
regeringen i Australien för 2 milj. Dollar.
Det som inte kan kommuniceras med ord kan göras i bilder, rörelse, dans, drama…
Våga be barn teckna, rita sina tankar – Matilda och krocken
GUNNA GRÄS
”Blå pålar” 5x10 m. Levde ett kringflackande, oroligt liv. Dog 44 år deprimerad,
Axel – se boken sid 44 -50
Workshop:
Hur påverkar vårt förhållningssätt barnens skapande och barnens bilder?
Hur arbetar vi med små barn och skapande?
Återsamling
Materialöversikten
Kartläggning när barnen börjar förskolan
Klottra först – sedan gestalta
Hur hjälper vi barnen vidare – hur utvecklar vi materialens ABC
Miljöns betydelse – vad finns det att lukta på? Ta på? Se på? Lyssna på? Smaka på?
Hur får man in materialen i de små barnens miljö… textil, trä, metall…
kontraster…tungt-lätt, hårt-mjukt,svart-vitt,strävt-lent…
Uppgift
använder de?
Använd cirkelmodellen som finns i läroplanen på fickan.
Praktik – erbjud barnen ett material………………dokumentera…………………reflektera………………..planera
nästa tillfälle
Seminariet dokumentation kring projektarbete
Dokumentation kring projektarbete
Solgläntans Förskola
Hisings - Kärra
HDK 20111103
Atelierista utbildning
Pedagogisk dokumentation börjar alltid med ett aktivt lyssnade
Som du lyssnar får du svar…..
VAD lyssnar du efter?
Som du lyssnar får du svar…..
VAD lyssnar du efter?
”När pedagogisk dokumentation fungerar som bäst blir den navet i hjulet som sätter snurr på pedagogiska och didaktiska tankar i den egna barngruppen”
Lyssnandets och seendets villkor /Whener Godée
Lyssnandets och seendets villkor /Whener Godée
”En liten bubbla, två liten bubbla…”
- Ett naturvetenskapligt projekt om detaljer, olikheter och egenskaper hos vatten och bubblor. Barn födda -09
Genom vårt projekt vill vi ge barnen möjlighet att:
• Söka kunskap och lita på sin egen förmåga
• Uppmärksamma förändringar, olikheter och detaljer
• Berätta och visa för varandra
• Använd olika material och uttrycksmöjligheter
Dans och rörelse med musik och bubblor –
magi och känslor.
Trollsländans projekt med barn födda -06 OM byggnader som blev ett utforskande kring relationer, byggnationer, etik, moral, konst, bild, skulptur, sammanhang, matematik, geografi, kultur………
Projektarbetet som en tillgång.
Att låta barnen bada i upplevelser och under tiden göra tillägg som utvecklar och utmanar deras utforskande!
Det forskande barnet måste mötas av en forskande pedagog
”Värdet av att se dokumentationen som en handling av demokrati och delaktighet”
Daniela Lanzi
Sommarsymposiet 2011
”Det handlar om att dokumentation som analysverktyg i ett pedagogsikt sammanhang och hur de pedagogiska ställningstagande man gör får betydelse för att utveckla verksamheten.
Det omfattar både ett kollektivt och ett enskilt lärande där man räknar med att pedagoger och barn lär av varandra, av material och platsen man vistas på
. Det är ett verktyg som bygger på ett reflektionsarbete tillsammans med barn, pedagoger och föräldrar i den egna förskolan.”
Varför pedagogisk dokumentation
Hillevi Lenz Taguchi
Hur kan man gå vidare med nya Utmaningar. Ett av barnen hade med sig foton från semestern på Gotland med Raukar på. Många av barnen i barngruppen visade ett stort intresse…
Whener Godée skriver i sin bok:
”Med utmaning menar jag något som gör att en skillnad uppstår. Något som gör att ett eller flera sinnen har möjlighet att skärpas. En skillnad som gör att associationer och fantasier tar fart, ger nya upptäckter och handlingsmönster som leder till att vi inte gör som vi brukar göra”
”DOKUMENTATIONEN SKALL VARA FÖRÄLSKAD OCH ALLTID STÅ PÅ BARNETS SIDA.”
Vea Vecchi Föreläsning i Göteborg
Vea Vecchi Föreläsning i Göteborg
”Pedagogisk dokumentation synliggör och sätter fokus på processen”
Gunilla Dahlberg föreläsning i Hisings-Kärra
Gunilla Dahlberg föreläsning i Hisings-Kärra
Litteraturtips
Lyssnadets och seendets villkor Christina Whener - Godée
D-som Robin Hoods pilbåge. Barsotti
Ett barn har hundra språk. Wallin m.fl.
Från kvalitet till meningsskapande. Dahlberg, Moss & Pence
Hundra sätt att tänka,. Jonstoij och Tolgraven
Lyssnandets pedagogik. Åberg
Om värden och omvärlden. Antologi, red Colliander och Wehner-Godée
Pedagogiska kullerbyttor. Karin Wallin
Pedagogiska miljöer och barns subjektskapande.Nordin-Hultman
Varför pedagogisk dokumentation.Hillevie Lenz-Taguchi
Att göra läranadet synligt –barns lärande individuellt och i grupp. Projekt Zero Reggio children
Fantasi och kreativitet i barndomen. Vygotski Lev
Från kvalitet till meningsskapande. Gunilla Dahlberg
Pedagogsika miljöer och barns subjektskapande .Elisabeth Nordin Hultman
Barn och naturvetenskap - upptäcka, utforska, lära . Elftröm, Nillsson sterner Godeé
Förskola i utveckling – bakgrund till ändringar i förskolans läroplan
Lyssnandets och seendets villkor Christina Whener – Godée
Särtryck MB 3/09. Harold Götsson om vad Reggio Emilia inspiration kan vara
emancipation och motstånd - dokumentation och kooperativa läroprocesser i förskolan Hillevi Lenz Taguchi
(doktors avhandling)
Publikationer från Reggio Emilia institutets hemsida
Mer om hundra språk Moderna Museét Stockholm
